Idag var jag med om ett mirakel, jag skämtar inte, ett riktigt mirakel..
så? vad hände?
-Jo, där strosade jag till bussen från jobbet, ingen stress, hade ju (vad jag trodde minst tio minuter på mig tills bussen gick) men ack vad jag bedrog mig, sommartider vet ni... där kom bussen shit! jaja tänkte jag det kunde ha varit värre (typ regnat) men när jag kom runt hörnet så stod bussen där och brummade... kanske, kanske, tänkte jag och började att småspringa... och bussen väntade där snällt på mig.. och vet ni vad?! han stannade självmant, det var ingen som gick av och ingen som gick på förutom jag! Tack snälla busschauffören! Det är verkligen inte varje dag man springer på en sån vänlig och uppmärksam busschaufför!