På onsdag har marsvinen tid hos veterinären. Först ska det göras en hälsostatus på dem och det troliga är att de kommer att få somna in. Ärtan är inte helt kry. Hon har fått en tumör på bringan som stör henne i hennes hygien och liknande. Sen har hon blivit alldeles fjällig bak på rumpan och baktassarna är röda av diarrén fast att jag tvättat henne. Dessutom så rinner det ur ögat på den sidan som hon har tumören, jag antar att det trycker på. Så som det verkar så kommer hon att få avsluta sitt jordeliv på onsdag och fara vidare till Regnbågsbron. Blir det så så kommer Doris att få följa henne. Hon har tumörer i sina äggstockar, det har hon haft länge och har hitills inte lidit av det men att omplacera henne nu, 6år gammal och dessutom då med tumörer är inte schysst. Hade det varit ett ungt och friskt marsvin så hade det varit annourlunda. Och själv vill jag inte ha henne. Det är djurplågeri, att bli lämnad ensam sina sista månader i livet när man haft kompis hela sitt liv och dessutom är ett flockdjur.

Det känns så jobbigt men samtidigt är det en lättnad nu när jag verkligen ser på Ärtan att hon är sämre. Dock hade jag velat åka in i dag och liksom sluta det nu... Nu blir det imorgon och halva onsdagen som jag måste ha det i tankarna... Och som hon måste fortsätta sitt liv istället för att få somna in. Fina Ärtan och fina Doris!

En svart eftermiddag i mitt liv. Orkar inte ens skriva om det och har fått rådet att lämna det bakom mig. Det som har hänt har hänt och kan inte göras ogjort. Ska blicka framåt och göra rätt nästa gång. Gör om, gör rätt....

Måndag igen, visst känns det som att det är fler måndagar en tex. fredagar? Och visst känns just det som en uttjatad mening?

Jag har gjort ett riktigt fynd i dag, CRT-zoo hade megarabatt på sina tuggringar 12.90kr/st istället för 29kr/st, ja jag vet att det är tråkigt fynd men fattar ni vad jag sparade in? Köpte två tiopack så nu har Lucas lite tuggande att göra.

Eftermiddagen spenderades hos familjen Nordström/Petersson. Fick mysa med med lilla ängel Emma. Ändå gick jag därifrån med sorg i hjärtat. Jag tänker på er i er svåra stund och finns här om ni behöver mig. Nej det har inte hänt något med bebisen.

Idag hade jag ett sånt där "svarthål-depp" igen. Vet inte vad som hände. Solen sken, fåglarna kvittrade, en perfekt dag att vara glad på. Det började med tävlingslydnanden, INGENTING fungerade. Och ja det var mitt fel, vilket jag insåg ganska snabbt, bara att strunta i det när man har en sådan dag. Nåväl... Beslöt mig för att ta en promenad istället. Började gå så sakterliga på vår enda runda... Det är ju så mycket snö så hela skogen är liksom blockerad. Tog mig neråt mot vägen och sen helt plötsligt så tog det bara stopp! Kunde som inte ta mig ett steg i rätt riktning, bara stannade och stod där som ett spån. Kunde inte för mitt liv ta ett steg till... Som att någon drog ner en svart gardin framför mina ögon. Tog mig sakta framåt några steg åt gången, kände mig världelös och korkad. Det kändes som att jag bar hela världen på min axlar... Nåväl... Efter ett tag vände jag om och började streta hemmåt, helt orkeslös var jag. Som att någon förgiftat mig. Väl hemma damp jag ner på trappen (lastpallarna) och blev sittandes där ett tag medans livet började strömma in i mig igen. Konstigt när det blir så där, det händer mig ju då och då och det är lika jobbigt varje gång. Slår till helt utan varning. Nåväl, bjuder er på bilder från eftermiddagen, efter...

  Den här fina räfsan(?) fick vi överta från grannen som inte ville ha den längre. Jag tycker att den är så fin! Den ska få stå på våran äng i sommar!

Alltså jag mår BAJS!!! Har så jävla ont i magen! Det krampar liksom. Plus att jag har sprayat toan med två olika sorters vätskor. (ursäkta infon)... Hoppas det är något övergående skit! Som typ att jag ätit laktos och att det är de det beror på! Det här är precis vad jag inte vill ha till julen! Julen är ju min bästa!!! 

uppdatering... och så var jag på´t igen! Spy snabbmakaroner är inget jag rekommenderar... Det blir lliksom bara en stor seg klump... (återigen, ursäkta infon)...

Jag vet att det är dåligt uppdaterat på sistone men musten har liksom sugits ur mig. Har inga krafter till nått. Bara att kliva upp ur sängen på morgonen känns som ett maratonlopp. Och när man väl taget det steget börjar resten av helvetet. Alla sjuka djur som ska vårdas, jobbet ska skötas, man ska vara social och trevlig, hemmet ska tas om hand, sjukdjurens ska vårdas -igen, tvätten ska tvättas, blommorna vattnas, räkningarna betalas.

.....JAG VET, DET ÄR DET KLASSISKA EKORRHJULET....

Vi är alla där och vanliga fall är det helt okej men just nu vill jag bara sätta mig och gråta vid minsta motgång. JAG ORKAR INTE! Jag vill bara dra täcket över huvudet, gosa med mina katter och gå långa befriande promenader med Lucas och alla väsen i skogen. Känna vinden, doften av hav, den krispiga luften.

Att det här blev så långt som det blev var inte meningen men jag antar att det är lite befriande att få skriva om det. Jag mår helt enkelt piss gott folk. Vart är mitt vanliga glada jag? Borta, sopad under mattan, en våt fläck, ett ihopknycklat papper, en utblåst tändsticka......... JAG VILL INTE VARA SÅ HÄR! hjälp!

Jahopp... Svamp i örat var det, skönt, skabb hade varit värre. Nåväl, två veckors behandling två gånger om dagen. Så samma visa som med Lucas minus öroninflammationen då. Suck, pust och stön.

Passade på att byta Lucas trasiga väst, tog en helt annan modell i galontyg och resår. Den BORDE hålla men den var såklart förstor så jag får åka tillbaka -IGEN.....

Nu ska jag ta mig en välbehövlig dusch och sen blir det mackor till middag framför tv:n, nått annat orkar jag inte ikväll.

Vilken dag! Usch!!! Blev väckt vid halvsex av Emil då skulle han bli skjutsad till bussen. På väg ut i bilen hugger det till i magen men släpper ganska snabbt. Åker till stationen med Emil och sen hem igen. Ut på promenad med Lucas och sen hem igen till sängen, har semester idag. Men efter sisådär två timmar får jag sjukt ont i magen igen och blir till råga på allt illamående också. Spyr tre gånger på 1½timme, bara äcklig besk galla. Magen är tom. Har fortfarande ont i magen men lägger mig i sängen igen. Sover till HALVETT(!) och har precis petat i mig två mackor och sitter just nu och väntar på domen. Det positiva är att om jag spyr nu så slipper jag förhoppningsvis att få upp galla. Det är nog det äckligaste!

Kan det vara så, kom jag på nu, att jag är överkänslig mot Lucas fästinghalsband? Höll ju på endel med det igår och nu på morgonen. Det är svårt att få det att sitta bra på en hund med fyra halsar... *söt*  Hundarna kan ju kräkas av det om de är överkänsliga... Hoppas att det bara var det som ställde till det. Då blir det handskar när jag hanterar det nästa gång.

Ursäkta om ni fick mer info än ni ville men så har min dag varit. Nu ska jag masa mig ut och ta en kort prommenad med Lucas. Långpromenaden som vi skulle ha tagit idag får nog Emil stå för ikväll..... Tror inte att jag orkar.