Ja herre Gud säger jag bara. Närapå en månad sen jag skrev sist och märkligt nog så sammanfaller skrivuppehållet med inskolningarna av våra nya barn på jobbet. Behöver jag säga att man blir mega-super-duper-TRÖTT av att skola in nya sötnötter eller? Men nu är inskolningarna färdiga och det mesta flyter på. Även om förändringarnas vindar har blåst endel på jobbet då vår kokerska sa upp sig. Så nya rutiner med mat och andra göromål som hon har skött har även det tagit ut sin rätt i trött-träsket. Men nu så, en frisk fläkt kan behövas ibland.

Lucas träning går faktiskt framåt. Foten går riktigt bra nu. Han är mer uppmärksam och springer nästintill före mig i bland vilket är en stor förbättring mot hasande slöhund som innan. Snart är nästa träningstillfälle och då ska vi kunna gå 30 meter på rakt spår. Det ska nog gå.... Håll tummarna. Sen är det en heldagskurs om två veckor där vi ska gå igenom länkning mellan momenten och förberedning för tävling. Vår tränare tycker att hela gruppen ska ha en tävling som mål den här terminen. Nåväl...

Idag har jag och Lucas cyklat för första gången. Eller alltså, han har travat brevid och jag har cyklat. Kunde blivit intressant det där. Jag vet inte om han har gjort det tidigare i sitt liv, (travat brevid en cykel alltså) det är möjligt. Han skötte sig perfekt. Jag hade en sele på honom för att inte störa med kopplet. Några gånger försökte han stanna och lukta men sen köpte han konceptet och jag tror han gillade det även om det var jobbigt. Slog över till galopp när det blev kämpigt i uppförbacken men jag fick snabbt ner honom till trav igen.

Värmde upp med tävlingslydnad och lite bollkastning först och sen cyklade jag kanske 700m, sen gick vi ungefär lika långt och så cyklade vi samma sträcka för hem igen. Gick sista biten me dhonom för att varva ner honom. Knappast flåsig när vi kom hem igen så han har ganska bra kondition min svarta prins. Blir nog lite längre sträcka nästa gång.