Jahopp, ännu en söndagsnatt med minimal sömn. Vrider och vänder på mig fast att jag är dödstrött. Sen att min svarte herre ligger och tvättar sig i tid och otid med "SLAFS SLURP SLICK SMACK" på högsta volym, gör det liksom inte bättre. Efter några timmar fick han inte vara kvar i sovrummet, lite sömn måste man ju faktiskt få. Då la han sig utanför dörren till sovrumet och lät fantastiskt ynklig. Så ynklig som bara en labradorherre kan låta.

"Men matte, det är faktsikt syyyynd om mig som ska sova här ute alldeles sjääälv..."

Sen att han har sällskap av sina älskade katter spelar tydligen mindre roll. Efter en halvtimme-timme fick jag nog och tryckte ner honom i BIA-bädden med ett MORR (från mig alltså) då var klockan fyra och jag skulle upp om sisådär en timme och en kvart.... Då slutade han faktiskt pipa fast att han inte fick komma in i sovrummet. "Nu menade hon verkligen allvar, bäst jag är tyst innan hon slänger ut mig i en snöhög!"  Vilket faktiskt nog hade varit nästa steg... (nu tar ni till den där nypan med salt som ibland behövs när man läser min blogg! Klart att jag inte skulle slänga ut honom snön... (Fast kanske i bilen...) Tänk salt!

Trött och sömnmosig som en rutten tomat drog jag mig sen upp och lussade glad som en lärka klockan åtta på jobbet. TACK GODE GUD FÖR KAFFE!!!!