För idag firar min fina söta underbara DATOR 2år! Grattis lilla vän! Här kan ni läsa det först ainlägget från min lilla lila beauty! 

Jag-är-helt-normal.

Just det, Emils kusin fyller ju trettio idag också ja... Grattis till dig med!   

Månbråk eller vad det nu var, jag har knappt sovit i natt vilket resulterar i zoombie-Anka här hemma. Ögonen går i kors och det hettar i ansiktet. Kroppen känns som gelé och allt jag vill är att gå och lägga mig. MEN... (för att citera Herr SurMule i LD) Om jag går och lägger mig nu så kommer jag att: A vrida mig som en mask, för det är mot hela min natur att sova så här tidigt. B Väckas av en ARG hund när husse kommer hem vid tio. Och C inte kunna somna om igen förren tidigast klockan ett i natt och så har jag samma problem imorgon igen. Ni hör hur jobbigt jag har det....!

Nåväl. Tidigare idag så var jag och Lucas ute i skogen och drabbades av totalt motorhaveri...

Hade han inte pinnat på som att det inte vore någon morgondag när vi var på väg hem igen hade jag nog trott att han var sjuk. Men nej, jag tror bara att min Labradåre drabbades av "latmask". "Matte, på riktigt, jag vill hellre bara vara hemma och lira boll...." Och det gjorde vi också, när vi kom hem. Inget fel på den herren vill jag lova!

Så hade vi ormsafari också, det glömde jag. Eller jag såg inga ormar förutom de tusen och åter tusen pinnar jag trodde var eventuella ormar. Nej, Emil har sett huggorm varenda promenad känns det som, på olika platser dessutom. Så nu går jag med hjärtat i halsgropen och det är inte för att jag är rädd för ormar. Jag tycker att de är rätt fascinerande, det är för Lucas skull. Jag är livrädd att han ska bli biten. Min lilla plutt! Fast han skull nog inte kännas så liten om jag var tvungen att bära hem honom. 29kg sprattlande labbe i famnen. Usch! Hemska mardröm!

Herr Huggis! Rätt vacker faktiskt.