Nyss inkomna från en riktigt kall promenad, Lucas tyckte minsann att vi gick alldeles för långt. Han uträttade sina behov efter 400m sen tyckte han att vi skulle vända och gå hem igen. Då blev det koppel på och då följde han snällt med fast han stannade några gånger och tittande bedjande på mig... "Snälla matte...måste vi? Kan vi inte gå hem och sova i soffan istället???" Nu är det ju så att både Lucas och matte behöver röra på sig så det blev inget med det. Nu ligger sötnöten dock och sussar sött under en filt i soffan. Dålig kvalité på bilderna jag vet, måste bli bättre på att ta fram riktiga kameran.

Idag hade jag ett sånt där "svarthål-depp" igen. Vet inte vad som hände. Solen sken, fåglarna kvittrade, en perfekt dag att vara glad på. Det började med tävlingslydnanden, INGENTING fungerade. Och ja det var mitt fel, vilket jag insåg ganska snabbt, bara att strunta i det när man har en sådan dag. Nåväl... Beslöt mig för att ta en promenad istället. Började gå så sakterliga på vår enda runda... Det är ju så mycket snö så hela skogen är liksom blockerad. Tog mig neråt mot vägen och sen helt plötsligt så tog det bara stopp! Kunde som inte ta mig ett steg i rätt riktning, bara stannade och stod där som ett spån. Kunde inte för mitt liv ta ett steg till... Som att någon drog ner en svart gardin framför mina ögon. Tog mig sakta framåt några steg åt gången, kände mig världelös och korkad. Det kändes som att jag bar hela världen på min axlar... Nåväl... Efter ett tag vände jag om och började streta hemmåt, helt orkeslös var jag. Som att någon förgiftat mig. Väl hemma damp jag ner på trappen (lastpallarna) och blev sittandes där ett tag medans livet började strömma in i mig igen. Konstigt när det blir så där, det händer mig ju då och då och det är lika jobbigt varje gång. Slår till helt utan varning. Nåväl, bjuder er på bilder från eftermiddagen, efter...

  Den här fina räfsan(?) fick vi överta från grannen som inte ville ha den längre. Jag tycker att den är så fin! Den ska få stå på våran äng i sommar!

Månen är helt fantastik ikväll!!! Synd bara att Iphonen tar så kassa bilder. 

Samma vanliga torsdag med undantaget att Lucas väckte oss vid fyra i morse och var akut bajsnödig.

Nåväl, vakna, gå upp, lägga sig en stund igen, gå upp igen, göra frukost, klä på sig, ut med Lucas, packa ut i bilen, in med Lucas, åka till stallet, äta frukost, lämna Lucas i stallet, åka till jobbet, jobba, bli kissad på, byta kläder, åka till stallet, ut med hundarna, träna hundarna, hämta paket på posten, hem, äta middag, duscha, nu är det soffa, bridgeblandning och snart är det säng!

På mindre en en kvart har jag läst Pucko tre gånger, först i en reklam, sen i en rolig historia och nu här på bloggplatsen. Kände mig tvingad att ha det som rubrik bara därför.

Såg precis att en av mina bästa vänner med familj ska åka till Gran Canaria! Fy så avundsjuk jag blev! Vill också ha lite värme nu, är så fantastiskt trött på allt vad snö och minusgrader heter!

Nej ni... Nu ska jag tydligen hänga tvätt och sen blir det sängen för min del!

Idag har jag mina Kittyhårspännen, POPPIS bland barnen!? Javisst!!! 

Uppdatering: Jag vill bara säga att det är klart att det finns de som det är synd om, de som verkligen saknar någon. Det är klart att man kanske saknar någon mera när det är ett sånt jippo som alla hjärtans dag. MEN det jag tycker är att man inte ska hänga upp sig på att alla hjärtans dag just är en kärleksdag i bemärkelsen ett förälskat par. Jag personligen tycker att det är en dag som man lika gärna kan uppmärksamma sin familj och sina vänner, stunta i det där med kärlek och ge en extra kram till de som betyder något. Men som sagt det här är vad jag tycker och åsikter går isär.

Man kan väl säga att jag väckt debatt på facebook då jag deklarerade att...

"Vadå alla ♥ -dag och synd om er ensamma!? Lägg av och ynka er! Påhittade skitdag! Själv ska jag jobba hela kvällen och lika glad för det är jag! Visa uppskattning i vardagen istället till era nära och kära!"

Och precis det är min åsikt. Visst lever jag i ett förhållande sen snart sju år tillbaka men innan det var jag faktiskt också singel. Jag har upplevt många alla hjärtansdag som singel. Tro inget annat, 22år faktiskt!

Jag kan hålla med om att när jag var i tonåren och man gick i högstadiet så var det en smula jobbigt att inte ha någon att dela den dagen med. MEN jag firade den med mina kompisar och min familj.

Jag minns en gång för en sisådär åtta år sedan. Då var jag och ett gäng tjejer ute och festade på ovan nämnda dag. Inte ett dugg upprörda över att vara singlar just denna dag, vi hade svinkul. Jag skulle tycka det var hundra gånger eller till och med tusen gånger värre att vara ensam på tex. julafton, nyårsafton etc...

Nej ni, min åsikt är fortfarande att den dagen är bullshit. Däremot så tycker jag oerhört synd om alla som går i skolan, sitta där i klassrummet när det delades ut rosor och veta redan innan att man inte skulle få någon. Det är jobbigt, men handen på hjärtat kära läsare, hur många av er har det så på era arbetsplatser nu?

Och vem säger att alla hjärtans dag är till för kärlekspar, det hela började ju faktiskt med att man firade att fåglarna fann sin partner i mitten av februari. Fira det istället så om ni nu måste fira. Kvitterikvitt! Och man firade helgonet Valetin för att han vägrat avsäga sig sin kristna tro och blev halshuggen för det. Sen var han inte ett dugg romantiskt vad historien förtäljer...

PS Sen kan man ju skriva i sin status "stackars mig som är ensam på alla hjärtans dag" med glimten i ögat eller bara skita i att ta åt sig. Vi tycker alla olika men jag kommer inte att tycka synd om dig som är singel just idag, däremot kan jag ge dig en varm kram för vår vänskap. DS

Jo det är så jag känner, ett påhitt av handeln för att SÄLJA, SÄLJA, SÄLJA!!! Visserligen uppkom den redan på år 269 då martyren Valentin halshöggs men inte som man kan tro... Läs den här artikeln om du vill veta mer.

Dagen har bestått av seg morgon, jobbigt som vanligt att komma upp ur sängen, varför är det så? Sen till jobbet pga. igenfryst bil fast att kupévärmaren gått tre timmar. Varför är det så? Sen blev jag ännu senare till jobbet pga köer, varför är det så???

Jobbelijobb...

Mötelimöte och sen hem... hemma för en timme sen, nu kollar jag på CSI och ska äta lite överbliven blåbärspaj sen blir det sängen och SOVA.

Inte mitt bästa blogginlägg men alltid nått... man ger och man får, eller?

Just ja, fick ett knippe grönsaker av sambon fast att vi sa att vi inte skulle fira Alla Fuckings Hjärtas Dag... Söt! Puss på honom.