Anne-träning idag.

Igår var träningen som tuggummi idag var det som Tjohoo! Visst, de fria följet hade kunnat gå bättre i länkningen. Likaså läggandet under gång men han var så totalt eggad av sin matskål som stod och väntade att han blockade sig själv.

Nu ska vi träna utan skål och med belöningen i fickan (nån mer än jag som har tvångstanken att tänka fi**an varje gång någon säger fickan? Bara jag okej, ska söka hjälp då.) och bara slutbelöna med skålen. Har fått hjälp med hur vi ska jobba bort tuggandet i apporten också. Och ja, nu är det ingen återvändo, anmälan till tävling sker snart...

Oh well... Nu snusar Lucas förnöjd i sin del av soffan, eller är det en våningssäng? Bedöm själva.

Jag fattar inte hur jag lyckas? I morse ställde jag klockan på kvart i sex för att jag skulle kunna znooza och ändå har gott om tid på morgonen. Ni förstår att när man färgat håret rött så krävs det smink varenda morgon. Jag som aldrig brukar sminka mig på jobbet gör det nu daligen. Jag var till och med tvungen att köpa mig en ny foundation igår för min förra tagit slut. Kan ju tillägga att den köpte jag nog för ett drygt år sedan så jag har inte murat in fejat med spackel de senaste dagarna, den var på god väg att både ta slut och bli gammal. Nåja, tillbaka till min morgon. Klockan ringde alltså 06:45 och jag var tvungen att åka 08:15, gott om tid kan man tycka. Smarta Annica lyckas stänga av larmet efter trekvart, när det egentligen var hög tid att gå upp och så vaknade jag kvart i åtta. Så jäkla dumt! Således blev min lugna sovmorgon allt annat än lugn! Herre Gud säger jag bara. Men i tid till jobbet det var jag allt! Med smink och kläder på och frukost i magen.