Jag har nog världens snällaste hund. Och Lucas har den nördigaste matten i världen. Men vi passar varandra rätt bra. This is us! For real!

Jag och Lucas tog oss en liten tur i skogen på förmiddagen. Det blev lite längre än vad jag tänkt, närmare bestämt tre timmar ute i vildmarken. Vi liksom kom bort ett tag därute. Helt plötsligt kom vi fram till en grusväg jag aldrig sett förut. Valde det håll som kändes mest rätt och hamnade tillslut på sörmlandsleden och den vet jag går förbi nära hemma så då tog vi in på den. vill bara tacka min älskade Iphone för vägvisningen. Och just det, Lucas har tagit årets premiärdopp. I ett litet vattendrag i skogen. Hur mysigt som helst enligt honom. Jag trodde jag filmade man hade fel inställning på mobilen. Så det blev inget och när jag skulle göra en omtagning så valde han att hoppa över istället. Var kanske lite kallt?

Hund på sten.

Hund på okänd grusväg.  

Muskan! Då vet jag vart vi är, ja nästan... på väg åt rätt håll i alla fall.

Blåsippa! Man bara måste älska Iphone. Blir så bra bilder.

Jag tänkte att Lucas var trött men en pinne kan man tydligen alltid orka med.

Man blir törstig av att vara på äventyr.

Tussilago hemma i diket.

Hemma igen och ytterligare en pinne.

Min lugg efter att ha varit instängd i en keps hela förmiddagen.

Ett krossat ägg är otur...

Två är klantigt!

Jag fick i mig lunch till sist i alla fall...

Sitter på en sten i skogen och försöker att meditera mig till inre lugn. Visst har vi det mysigt, helt fantastisk faktiskt men så... Ja. Lucas är ju som han är. Han har ätit och gottat sig hela promenaden. Okej för mig. Bajs kanske är gott, vad vet jag?! Vem är jag att dömma. Men jag önskar att han var aningen vekare. Men nej. Han hittade något fantastiskt GOTT! Fråga mig inte vad det var för han visade mig inte. Han drog åt andra hållet. Jag jagade efter honom en stund men sen så gick jag bara åt andra hållet. Lönlöst att jaga en hund som inte vill bli fångad. I det här läget vill man ju att han ska bli orolig och rädd. Matte är borta. Visst letade han efter mig men sen när han hittade mig igen så är det som att inget hänt. MORR! Suck! Jaja, vi ska väl fortsätta nu då. Vet inte vart vi är så det kanske kan vara dags att ta reda på det. Förresten, hittade en krypande fästning på mig nyss... Blö!