Träning för Anne idag då. Det gick helt okej, vi har gjort framsteg med apporten och det är ju verkligen ett steg i rätt riktning. Idag provade jag stå i rätt position och sen ropa in honom med den i munnen och det gick faktiskt helt okej. Innan har han släppt den så fort han fått ett nytt kommando. Slitet och tråket med apporten har alltså lönat sig. Det är bra.

Rutan gör han utan problem, dvs springer igenom den utan att bry sig om konerna, nu är nästa steg att stanna honom. Höger om halt gick inte alls idag, han gick ifrån sin position varje gång, något att träna på ännu mer. 

Ja sen var det ju massa annat också men det är kanske inte så kul att läsa om eller?!

Nu blir det dusch och sen säng. Usch vilket tråkigt inlägg! Bjuder på sötbilder för att väga upp det lite.

Åh matte, att du alltid ska klicka med den där telefonen!

Så söt nos, hans öron är också så underbara! Fast det är svårt att fota dem så att ni förstår hur söta de är när de fladdrar omkring! Får filma, nu har ni något att se fram emot, en film på Lucas öron! Blir nog en Oscarvinnare!

Alltså det här med semlor... vad är grejjen? En bulle (ibland torr), med mandelmassa och grädde. Whats the fuss? Finns det något som är så överskattat som semlor eller? Det är ju faktiskt vidrigt. Sant, brutalt uppvaknade för vissa av er kanske men det är faktiskt så: SEMLOR ÄR ÄCKLIGA! Och tycker ni nu att jag är aningen hatsisk, trångsynt, småaktig, puckad... ja eller vad ni nu kan hitta på, det kan nog stämma men jag vidhåller ändå att semlor inte är annat än vedervärdigt!

Men nu ska ju mitt nya jag vara så positivt så då säger jag också "vilken tur att jag inte tycker om semlor då kan ju ni få min med!" Tjingeling, nu kallar jobbet igen!

Bilden har jag lånat från den här bloggen.