Dagens middag! 

Jag är fasligt rädd för döden. Livrädd kanske man kan säga...

Att den ska drabba någon i min närhet. Samtidigt vet jag att den är naturlig och jag vill hellre se att mina djur får somna in innan de får ont. Tyvärr (eller om det är bra) så kan man inte göra samma sak med människor. Nej, döden är det som skrämmer mig mest, vad händer då? Hur ska man orka gå igenom det sorgarbetet? Usch! Vill inte ens tänka så. Blir inget mera skrivet om just det, jag orkar helt enkelt inte tänka på det. Strutsmetoden javisst!