Jag är som ett barn dagen före sin födelsedag. Spänd av förväntan och jag har byggt fullt med luftslott i min lilla hjärna. Visst kommer jag att få en häst? Visst kommer morgondagen att bli kalasbra?! Jag kommer att infinna mig i känslan av total lycka för att jag fyller år precis som när jag var liten väl? Just imorgon så kommer allt att gå min väg!!! Japp för jag fyller ju år! Men så.... suddas mina luftslott ut ett efter ett. Det är inte lika kul att fylla 30 som det var att fylla 3... Men jag ska sjuttsiken göra mitt bästa för att det ska bli som när jag fyllde 3. Emil bidrar till spänningen genom att slå in paket i smyg. 

Ja som vanlig så firar jag min födelsedag i dagarna tre som sig bör. Idag var första firandet och det var på jobbet. Det blev lite missförstånd där och jag kände mig som värsta "jag bestämmer minsann när jag ska firas -typen! Håhå jaja... Så var det inte men så kan det bli. Nu måste jag sticka ut i skogen med min kissnödiga hund. Bjuder er på lite bilder från idag, dels på min fina tårta (de tycks ha blivit något missförstånd med tårtan, jag fyller ju bara 25.) och så på presenten och blommorna såklart! Ja jag gillar lila.

Imorgon ska jag och Emil fira för oss själva. Blir mysig skogstur med hunden och så picknick och kanske lite goda skaldjur och champagne på kvällen.

Okej då, nu beger jag mig in i den håriga debatten. Armhålan i mellon har ju blivit mer omskriven än vinnarlåten. Man kan ju undra vad det säger om svenska folket, eller svensk journalistik kanske, eller om låten. Ja det beror ju på från vilken vinkel man ser det hela. 

Jaja, jag tycker att man visst kan få ha håriga armhålor, bara jag slipper ha det. Jag hatar hår (förutom det på huvudet) Jag tycker att hår är äckligt. Lite hund/katt/häst/marsvin:s hår i maten, på golvet, i sängen etc.är okej. Bara jag slipper människor hår. 

Att man ska lägga upp bilder på hela (nåväl, halva) internet är ju helt sinnessjukt. Låt henne vara. Nu verkar det ju i och för sig som att hon skiter i vad alla tycker och njuter av sina fem minuter i rampljuset vilket jag verkligen tycker att hon har gjort sig förtjänt av. Hoppas att hon tjänar en hacka på det också. Dock kan hon nog inte räkna med några pengar från gilette... (förlåt kunde inte låta bli).

Tillbaka till håriga armhålor då. Hur kan lite hår väcka så stor debatt? Och hur har håret i armhålan kommit att symbolisera den riktiga feministen? I wonder... Jag ser mig själv som feminist, men jag kan tycka att när man ska kvotera in kvinnor i styrelser, se till att föräldrar ska ta ut lika mycket av föräldraledigheten. -Ja ni fattar vart jag vill komma. Då är det bara larv.

Ska man komma åt att det ska tas ut lika mycket av föräldraledigheten så måste vi börja i rätt ände. Lika lön för lika arbete. För hur krasst det än är så är det oftast där skon klämmer. Mannen tjänar mer än kvinnan, således förlorar de för mycket på att mannen är hemma.

Kolla på samkönade barnfamiljer. Jag har inte sett någon statistik så jag kan ha fel men vem är hemma längst där? Antagligen den som tjänar minst. 

Välj in den som är bäst lämpad i styrelsen istället för att se till kön. Polisen har tagit ett steg i rätt riktning, samma villkor för alla sökanden, varför ska det vara någon skillnad? Och Hen? Ni kommer aldrig att få mig att kalla någon hen.

Ojojoj, nu kom det här inlägget att handla om allt annat än håriga armhålor. Det jag vill ha sagt är. Gör som du vill, skit i vad andra säger! Ha håriga armhålor, jag väljer att raka mina, vad-ni-än-tycker.

Såg på efterlyst! Tyvärr kommer ena av mina drömmar inte att besannas, men att bli ridandepolis! Fy fan vad häftigt! Hästarna är mina hjätar. De är så grymt duktiga! Och vad de utsätts för! Det är kanske tur att jag inte blir ridandepolis förresten! Jag skulle bli så arg på alla som är dum mot min häst så jag skulle rida över dem på studs!

Jag har bakat kokosbollar (tottosbolla som min skånska brorson Kasper skulle ha sagt!) till mina snälla kollegor. Jag ska nämligen firas imorgon. Japp, för jag har tagit semester på min riktiga fössledag. Då ska jag, Emil och Lucas ut och vandra i skogen, ströva runt och så picknicka förstås. En perfekt dag när man ska fylla tant. Jaja, slut på tjafs det var ju tottosbolla jag skulle prata om. Goda blev de... Smaskigt! Jag blir ju såklart säkert bjuden på något smaskigt på jobbet också men jag vill bjuda lite jag med. Hoppas de tycker om dem... eller äh, hoppas de inte gör det för då får ju jag fler!

Så här ligger det till. Ibland är vi skitbra ibland är vi skitkassa. Idag var vi grymma. Jag klantade mig någon gång men vadå det är ju inte Lucas fel. Här är apporten som inte fungerade alls nyss... 

Alltså man ska ju vara snäll och så, det vet jag. Men jag kan inte låta bli nu... Lulu Carter, vad hände liksom? Förlåt!!! Snälla dåliga karma låt mig vara ändå! Det var inte mitt fel!

Okej, jag hittade ingen riktigt dålig bild på henne, orkade inte leta. Men kolla på dagens avsnitt av Äntligen hemma så fattar ni vad jag menar.

----Uppdatering----

Vad jag menar är att hon ska sluta spöka ut sig och operera sig som hon gör. Det är inte snyggt. Lev som du åldras.

Så går jag då in i min sista vecka som "twenty-something"... Hur ska det gå, jag känner mig ju som arton, ja förutom när jag har druckit några öl för mycket. Då är det mer som hundra! 

Idag har jag varit och tränat med Lucas på nya marker. Jag fick hjälp av P och M och Lucas skötte sig exemplariskt... NOT! Herre Gud! Latmasken slog till och att jobba var nog det hemskaste han kunde tänka sig. Va?! Nej jag kan inte gå fot. Apportbock? Nej den kan jag inte ta. Läggande under gång?! Det har jag aldrig gjort faktiskt!!!! Eller jo, han sprang ganska bra på apporten när P slängde den men när jag slängde den så sprang han till matskålen. SUCK!

Så hemma igen då. Tänkte bara köra lite så han kunde få sin mat. Tror ni inte hundkräket gjorde allt jag sa till honom att göra. Han var pigg och alert. Ligg -PANG. Stå-KABOOM. -Höger halt -BOOOM!!! 

Men jaja, vi fick ju hjälp och tips så det var ju bra att han inte skötte sig exemplariskt när P och M var med.

Jag fick prova att köra lite med P:s hund Alva också. Vilken jäkla skillnad att arbeta med en alert hund som tycker att det är en belöning att bara få jobba! Där är problematiken snarare lite tvärtom. Hon måste tagga ner. 

Nu ska jag äta min pizza som just anlände!